Sedan julen har jag bott i Folkets Hus i Älmhult. Eller ja, jag sover hemma, men det är i princip det. Vi repar dag ut, dag in, vilket även har medfört att jag inte har hunnit uppdatera bloggen om vad som händer... Vilket är synd, det är ju sådana här dagar som är intressanta!

 

Dagarna före premiär en känsomässig berg-o-dalbana. Man slits mellan att vara pigg, glad, självsäker och på topp, till att utan förvarning bryta ihop av trötthet. Det är klart att det är slitsamt, för såväl psyke som kropp! Samtidigt som detta stadiet i en produktion är den roligaste (tillsammans med föreställningarna), så är det den värsta. Rädslan är värst. Tänk om publiken hatar revyn? Tänk om recensenterna ratar den? Tänk om mina kollegor är missnöjda med mig? 

Biljetterna är snart slutsålda. Det är lugnande, samtidigt som det sätter ribban högt. Det har årligengjort en revy i Älmhult i många, många år. Vi har så mycket att leva upp till! Förväntningarna och förhoppningarna är höga, och vi vill nå dem. Och mer därtill.

 

 

Igår hann vi med lite slipande på det som inte känns 110% säkert, plus 2 hela genomdrag med lite utvärdering. Fullt ös, dvs. Dagen idag blir liknande - Men med den stora skillnaden att idag är genomdrag nummer två vårt genrep. Vår generalrepetition. Det är det sista vi gör innan premiären imorgon. Det är dagen före premiären. Nu händer det!